Undervisad av dammråttor

Ibland använder Gud märkliga medel för att påminna oss om viktiga sanningar. Det var dags att ta itu med veckostädningen igen. Dammsugarmunstycket arbetade sig snabbt fram längs sovrumsgolvet. Plötsligt hördes ett tydligt klirr i röret. Det var säkert ingenting viktigt, tänkte jag. Kanske en nål eller en knapp. Jag fortsatte dammsuga.

Tidigare idag hittade min son en liten brun kastanj ute på gården. Den hade på något sätt hittat sig till golvet i vår klädkammare. Slurp! Ett kraftigt susande ljud lät mig veta att den fastnat i munstycket. Typiskt! Jag som bara hade ett rum kvar att dammsuga. Jag gjorde ett försök att slita av munstycket från röret. Lönlöst. Det satt som berget.

Jaha, då passar jag väl på att byta dammsugarpåsen, tänkte jag för mig själv. När jag försiktigt lyfte ur påsen såg jag någonting som glimmade. Det var ingen knapp eller synål. Det var ingenting mindre än  min hustrus borttappade halssmycke med ett hjärta, ett ankare och ett kors i silver. Symbolerna för tro, hopp och kärlek.

Märkligt, tänkte jag. Hade inte den ovälkomna kastanjen fastnat i dammsugaren hade jag aldrig lagt märke till halssmycket. Nu består dessa tre: tro hopp och kärlek och störst av dem är kärleken.

{rokintensedebate}

 

01 oktober 2009