En epok går i graven

Det var inte utan vemod som jag igår tog emot nyheten att OMs skepp Doulos kommer att sluta segla den 31 december i år. Det vore intressant att veta hur många svenskar som har varit en del av besättningen på den stora veteranskutan. Jag känner själv en handfull som gett två år av sina liv ombord. Personer som lämnat bekvämligheten hemma i Sverige för att skrapa rost, måla skrov, svabba golv, laga mat, städa, jobba i maskinrummet.

När man hör att någon ska åka ut med ett passagerarfartyg till västindien eller sydostasien i två år är det lätt att ord som "lyxkryssning" och "båtluffare" dyker upp i huvudet. Men verkligheten är en annan. Visst innebär två år med något av OMs skepp ibland äventyr, soldränkta stränder etc, men vardagen för besättningen är allt annat än en viloresa (även om det Ibland hade behövts lite mer av just vila). 40 timmars härligt arbete i veckan följs upp av en intensiv "ministry day" innan det är dags för sabbatsvilan.

För några år sedan var Doulos skeppet som de flesta svenskar ville åka till. Kanske berodde det på att Doulos var aningen större och rymligare än det andra skeppet Logos II (nu ersatt med Logos Hope). I några år har det stått klart att Doulos inte kommer att kunna fortsätta segla som det alltid har gjort. Ett stort restaureringsarbete var nödvändigt. Inte trodde vi att Doulos skulle behöva sluta segla helt bara fem år innan det stora hundraårsjubileet 2014.Men det är bara att gilla läget.

Doulos är snart ett minne blott och kvar finns bara OMs nyaste skepp Logos Hope, på vilket vi har ett tiotal svenskar just nu. Faktum är att Intresset att åka ut med Logos Hope bara växer. Troligtvis har det någonting med besöket i Göteborg i vintras att göra. Läs mer om skeppen här på hemsidan.

Doulos sjunger på sista versen, men länge leve Logos Hope!

 

 

Daniel Berglund 30 november 1999