Viktiga signaler i en splittrad tid

Året var 1910. Deltagare från olika delar av världen, merparten vita, gråhåriga män från västvärlden och USA/England i synnerhet samlades till en missionkonferens som kom att bli en milstolpe i modern missionshistoria. Trots obalansen i deltagarlistan, som återspeglade världen då, blev EDINBURGH 1910 en födelseplats för den moderna ekumeniska rörelsen och en språngbräda för mission med evangelisation i centrum ut över världen. Konferensen gav en glimt av den globala kyrkans framväxt som sedan kom att explodera under 1900-talet och blev ett viktigt forum som inspirerade och gav riktning åt den moderna kyrkans missionsteologi. Mer om konferensens betydelse finns att läsa här.

Under senaste dagarna, exakt 100 år senare, har deltagare från hela världen åter samlats till en liknande konferens på samma plats - EDINBURGH 2010. Rapporterna berättar om en positiv anda i enhet bland en mångfald av representanter från olika kyrkor och delar av världen. Huvudtemat går i linje med 1910 med fokus på Jesus som världens frälsare. "Att vittna om Jesus i dag" har gett 300 deltagare fokus under 5 dagar och processen som förgick dessa. Konferensen mynnade ut i ett slags upprop, ett Common call, som jag verkligen tycker fångar både bredden och spetsen i vad samverkan med en återupprättande Gud innebär i en många gånger trasig värld som vår.

Här går ord och handling hand i hand.

Här talas om ödmjukt lyssnande och frimodigt delande.

Här visas på vikten av att coacha och ge utrymme för ungt folk.

Här lyfter man fram betydelsen av att studera, reflektera och låta Guds ord vara vägledande.

Här ligger fokus på att följa Jesus och vänta hans återkomst

Och här finns ytterligare delar av stora betydelse.

Ibland kritiseras med rätta vad olika konferenser egentligen leder vidare till. När det gäller EDINBURGH 2010 upplever jag viktiga signaler i en globaliserad värld där olika konferenser och budskap avlöser varandra i takt med regnskurarna i svensk försommar tid. Jag kommer i allafall fortsätta reflektera över detta upprop och be att andan i denna kallelse ska ta sig allt tydligare uttryck i vår rörelse och uppdraget såväl lokalt som globalt. Jag smittas av glädjen, allvaret och möjligheten att faktiskt vara med och göra enskillnad i världen tillsammans med en framväxande dynamisk kyrka på andra håll i världen.

Martin