Rivne, Ukraina med Saron

Söndag. Detta var den första riktiga dagen i Ukraina, då gårdagen flöt ihop med fredagens mega-resa från Sverige. Idag var också en relativt långa dag som spenderades mestadels utanför basen. På morgonen var vi på en gudstjänst i en lokal på övervåningen i huset som OM Ukraina har som bas. OM-huset var en fin trevåningsvilla med blått tak, som byggdes för några år sedan då ekonomin i landet var dålig och därmed väldigt billig. Många olika församlingar hyr denna övervåning för diverse gudstjänster och verksamheter, och just denna dag var det en liten församling på runt 20 personer ledd av en kvinnlig pastor med stort rött gött hår. Efter lovsång och förkunnande på ukrainska, översatt till engelska blev det tid för ukrainsk smörgåsbord bestående av kakor och korvar. Vi stannade där en stund och umgicks med församlingen innan vi blev upphämtade av en buss, för att åka till köpcentret Ekvatorn, där vi skulle käka lunch och spana in lite affärer. Efter lite möda och halvstort besvär hade alla fått välja sina maträtter och satt sig att äta. 40 personer åt för 900 kr. Helt ok pris! När maten var avslutad fick konfirmanderna traska runt lite på köpcentret och kolla in affärer. Tyvärr var det mesta stängt, fast i och med att vi bara var där ett kort tag, så var det kanske lika bra. Ledarna satt kvar och tjötade över en efterlängtad, och otroligt nog, god kopp kaffe.    Utanför köpcentret väckte vi stor men positiv uppmärksamhet genom att vara högljudda, sjunga banansången och spela fotboll. Tyvärr anlände bara en av bussarna, så detta resulterade i att 38 personer fick åka i en 15-platsersbuss. Det var trångt, varmt, härligt och i det stora hela: en god upplevelse. Tack Gud för beskydd!

          Kyrkan vi kom fram till var en stor fyrkantig  betongbyggnad som troligtvis vart en skola i ett tidigare liv. Två romerska vakter stod utanför och vaktade dörren. Lösenordet var: He is Risen! Fast på ukrainska förstås. Denna församling bestod av 1000-2000 personer, varav 40% var omvända alkohol- och narkotikamissbrukare. Detta var också församlingens huvudmission. Att just nå ut till narkomaner och alkoholister.

          Mötet innehöll en hel del välkända lovsånger, vittnesbörd (som ofta varnade för droger) och två stycken delgivning från pastorn. Gudstjänsten höll på rätt länge, så folk blev rätt trötta. P.g.a. ett missförstånd åkte vi direkt när allt var slut. Vilket innebar att vi inte hann fika eller prata med någon. Synd. Men i efterhand var det nog lika bra, för klockan blev ändå rätt sen när vi kom tillbaka. Den trasiga bussen fungerade igen, så vi kunde åka "normalt". Dvs. med endast två-tre passagerare för mycket i varje buss. I min buss skrålade och sjöngs det något fruktansvärt, och detta tyckte en del var dagens "high". Andra höll tydligen inte med.

 På det stora hela var det ändå en mycket god dag, även om det var för mycket stillasittande för konfirmanderna.

 Tack Gud för beskydd och för bra flyt!

 I morgon blir det första barnhemsbesöket för oss. Alla är förväntansfulla och ser mycket fram emot detta.

 Tack och Frid

/Isak

Martin Ström 30 november 1999