Tillbejdan i en annorlunda kultur

Det tar några dagar att landa här i värmen för oss blekvita svenskar. Vi kryssar från den ena sidan till den andra i de smala gränderna för att söka upp den skugga som ges. Igår kväll var vi hela gänget på husförsamlingsmöte på den plats där den lilla gemenskapen brukar samlas. Vi började med en rad lovsånger och jag konstaterar tacksamt att samtliga sånger är helt okända för vårt svenska team. Ovant försöker de hänga på i för oss annorlunda melodier. Visst kan det finnas en glädje i att stämma in i en Hillsong låt med kristna vart du än kommer. Men handen på hjärtat - hur kreativt och riktigt är det på en skala från 1 till 10 att sjunga det som fötts i väst här i norra Mellanöstern med sin sjudande musik kultur! Nej, tacka vet jag lovsånger födda i lokala kulturer, spelade med lokala instrumet av kristna födda på nytt av den helige Ande!

På mötet fanns en handfull människor med som ännu inte känner Jesus. Vi framförde ett drama som kommunicerar över spårkbarriären och följde upp med Erik's personliga vittnesbörd om kallelsen att följa Jesus, brottningskampen och omvändelsen som starten för ett liv som Guds älskade barn.

På plats fanns en familj där kvinnan efter en tids sökande nu bekänner sig till Jesus sedan tre veckor. Mannen följer efter så sakta för att smaka och se.

Till kvällen laddar vi åter för ungdomsamling och ber att den handfull ungdomar som vi möter ska få fördjupa sin erfarenhet av Gud. Be gärna med oss...

/Martin

Martin Ström 30 november 1999